En god vän kom ner för en pratstund.

När vännen gick, sa jag: "Du var Gudasänd." Precis en pratstund som jag behövde.

Plötsligt är jag ensam hemma. Sonen tog taxn och satte iväg. Kanske de rusar i sandbacken, kanske de sitter på nån terass.

Man vet aldrig så noga när de två pojkarna går ut.

Lyssnar på Gåva i Toner, jag. Grytan puttrar för sej själv. Tvättkorgen är nästan tom.

Underligt att ha ett liv, där klockan inte flåsar mej i nacken.

Det är mycket vackert ute. Men vad hjälper det?

Någon blåser isvindar och det är inte ett dugg skönt. Kyligheten aktiverar dessutom mina utslag. He kliar!

Så här sitter jag lugnt i Tallmo, M är i verkstan och Erik och taxn lyssnar på...musik. Tror jag ska bränn till och sätta på tvn. Eller så inte.

Man lever ju bland dem som lever. Ibland blir det svårt.

Fammo och faffa vilar på Whilan. Mommo bredvid moffa på Purmo kyrkbacke. Pappa på gravbacke i Nykarleby.Mamma ska en dag bredvid.

Var ska jag vila sen? Astrid och jag har ett avtal.

Hoppas hon håller avtalet.Verkar absurbt, men det är livet.

Jag har tre mostrar, men när vi kommer till fastrar och farbröder...

Mitt kusinantal stiger till dryga sextio. Mommo födde fem barn. fyra överlevde. Fammo födde 16, 11 överlevde, nio till vuxen ålder. Rätta mej om jag har fel.

Oberoende har mina barn och jag en stor släkt.

Föga smickrande bild, men det är nu sån jag är.

Och tammitusan , jag liknar min mamma och mina mostrar. Huga.

Fast jag tycker nog om mamma och mostrar. Men iallafall!

Tyget jag fick av ungdomarna, blev hastigt omvandlat till bordduk.

Mina kära barn, Karin, Erik och Astrid. Taxn Curt i mitten.

Förutom den fina eftermiddag jag hade med mina barn på morsdan, fick jag presenter.

Två trädgårdstidningar, samt ett Marimekkotyg. "Maalaisruusu", designat 1965. Detta tyg ska nu fållas för att fullgöra sin plikt som köksduk i torpet.

Taxn rymde vid åtta i morse.

Vi gick ut vid torpet  tillsammans. Såg hur svansförningen drog upp mot bastun. Väntade en liten halv timme. Tog kopplet i handen och gick till en granne.

Där rusade han omkring, och försökte få nån slags uppmärksamhet av hunden i huset.

Det fick han inte. Så efter lite mutande la jag kopplet på och vi gick hem.

Taxn och jag.