Att vandra

Har funderat på vad jag har ogjort ännu i livet.

Mycket av det jag kommer att tänka på, handlar om att vandra. Ruskavandring, pilgrimsvandring, gå på isar och försöka finna horisonten.

Men det får vänta. Måste bygga upp min benstyrka först. Och det jobbar jag på, varje dag. Nu när jag vet hur jag ska göra.

Ni vet, detdär med att sakna kon först när båset är tomt. Det har jag blivit påmind om denna vinter. Att helt enkelt inte kunna.

Skulle vilja kunna springa igen. Eller åtminstone gå så långt som jag vill.

För att jag skulle vilja.

26.03.2017 kl. 19:04

Vintertvätten

Är utnämnd till Upphängerska.

Mamm gör så, att all vittvätt sparas över vintern, för att tvättas först när det blir torkväder.

Nu börjades det. Ringde på fm igår. "Mamm! Böri tvätt no! Ja kombär bakett arbeiti o hänger opp lakanen."

Så gjorde jag igår. Hängde lakan efter lakan. Slirade på iskanorna, tog sparken till hjälp. Men, tammitusan jag hängde lakan.

Idag, efter jobbet, tog jag in dem. Och säger bara det, att doften av lakan som hängt ute. Går ej att beskriva.

Sen satt jag vid köksbordet och såg på när mamm vikte lakan. Hjälp behövde hon icke. Hade ju hela köksbordet tillhanda.

Såg på mamms händer. De krokiga fingrarna vek, rafsade ut veck, och så vek de igen. Allt medan vi sniffade på doften och kände hur det vita linnet var så vitt att det tog i ögonen.

Att en sån lördagseftermiddag.

25.03.2017 kl. 21:14

Premiären

Vi har en liten premiär här på Seminariegatan idag.

Köpte nytt byksnöre, som M spände upp mellan sommarrummet och boden.

Idag hängde vi tvätt ute! Det, om något, är ett vårtecken.

Nu borde nån rackare ta in den också. Innan det börjar regna/storma/bli översvämning/hagla. Våren i all ära, men att få tvätten torr, har sina utmaningar.

22.03.2017 kl. 17:39

Förvirring

Var till grannstaden och handlade idag.

Gick före, M blev lite efter. När jag kommer in till Butiken, ser jag min barndomsvän med dotter. "Hej!", ropade jag.

Inget svar. Barndomsvännen stod och stirrade på mej. Sen till höger och sen på mej igen. "Hej!", sa jag igen och gick fram till henne och tog henne på armen.

Plötsligt vaknade hon till, såg på mej och sa: "Nämen hej, blev lite förvirrad där."

Jag såg bakom mej, två herrar gick strax bakom mej och svängde sen åt annat håll.

Hon kunde för sitt liv inte förstå vad jag gjorde i grannstan med två okända herrar hack i häl.

Så fel det kan bli, men lite roligt blev det när den ömsesidiga förvirringen gick om. Sen kom M och då visste alla var alla var.

22.03.2017 kl. 16:45

Knopparna

For in via mamms på vägen hem.

Vi betraktade hennes krukväxter. Inom nära framtid ska vi plantera om hennes pelargoner. "Int bryr ja me", sa mamm. "Men ja bryyr me! Ska jo ta skott ååv dem", var mitt svar.

Sen småskrattade vi åt hennes amaryllis som har knopp. Likaledes julkaktusarna.

Traskade hemåt med en bullapåse i handen. Kom in och tänkte på min julkaktus som inte ville ha en enda knopp efter flytten i höstas.

Gick och tittade till blomman, och vet ni vad! Där i knuten i gott sällskap av brorsans basfiol, står den helt lugnt på sin piedestal. Full med knoppar...

Det tog mej nästan till tårar.

18.03.2017 kl. 17:49

Vattenpölen

Traskade hem från dagens värv. Kurvade via Lilla Huset.

När jag närmade mej Rummelbacken hör jag glada tjut. Tre flickor med gummistövlar och galonbyxor hade tagit pulkorna med för att åka i backen. Det hade de kanske gjort, men nu hade de upptäckt VATTENPÖLEN.

De tjoade och plaskade. Sen kom de på att en kan sätta sej i pulkan, så drar de andra ut henne på vida vatten. Där satt flickan i den rosa pulkan och flöt. Alla tre skrattade så de kiknade.

Kan tänka mej att både flickor och kläder behövde hängas på tork, väl hemma. Men roligt hade de.

18.03.2017 kl. 16:43

Omväxling förnöjer

Steg upp halv sex i morse.

Traskade över Storbron strax efter sex. Lyssnade på kyrkklockan när den förkunnade timman.

Utanför Torghallen sopade två damer bort grus framför butiksdörren. "Gomorron, gomorron! E int na myki trafik än ida!" Vi pratade på en stund innan jag vandrade vidare.

Kurvade mot Stadens Åldringshem. Denna gång var mitt dagsverke i det köket.

Var så innerligt nyter på min morgonpromenad.

Det är jag inte mera vid denna timma. Men, imorgon igen. Fast då kurvar jag till vänster vid kyrkan och lyssnar till kyrkklockan när den slår sju. Imorgon ett annat kök.

Som man plägar säga: "Omväxling förnöjer!"

16.03.2017 kl. 20:39

Rosentapeter

Det avancerar i vårt blivande hyreshem.

Sugbilen har varit där och frilagt golven. Sådär att man kan börja bygga upp golv. Golv som inte svajar och som är välisolerade.

M är i sitt esse o donar på med Husägarn.

Blir en riktig mommostuga av det hela. Må rosentapeter borde pryda sovrummet? Nå, kanske int ändå.

 

15.03.2017 kl. 19:21

Storasyster och jag

Idag har Storasyster och jag haft en riktig syster-dag i Vasa. Hon bor där, så valet av stad var inte så sökt.

Vi började med en såndär butik som bara damer behöver. För sin undre bekvämlighets skull.

Sen blev det knapphandel. Sex stycken till en liten, liten nystickad tröja.

Då var det Saluhallen kvar. Bröd, bakelser och fisk.

Och sen kom det Verkliga Eldprovet. Att hålla promenadtakten med Storasyster på vägen hem till dem. Hon är kortare en jag, men traskar iväg med en sån brinnande energi. Samtal kan vänta tills målet är nått. Som on rappar iväg!

Mat, bastu och tack och hej. En fin syster-dag, tyckte jag.

Nu ska jag skola lite tomatplantor, fast min svåger ger dem icke stort hopp. Jag vet. Är alltför tidigt ute. Men som Torkel sa: "Man såår nytt tå bara."

11.03.2017 kl. 19:19

E väl noo liiti dållo

Nu har det gått snart fem månader sen vi flyttade tillbaka hem.

Idag fick jag frågan hur jag trivs i nkby. Blev helt förstummad, hade inget svar. Trivs? Är väl bara att gilla läget. Har ju inget att gå tillbaka till. Jag gjorde ett val. Det blev som det blev. Så he e noo bara ti triivas, tå.

Kan inte beskriva åt en halvbekant allt som var före. Allt som finns här och nu. Kan inte beskriva den totala förändring mitt liv tog på sensommaren förra året.

E väl noo liiti dållo, men för mej är det självklart att det blev som det blev. Jag har levt över trettio år i Raseborg, men jag valde att komma tillbaka. Svårare än så, är det inte.

He behööv it alltiili va så invecklat. Man följer liksom vågen. Förenklat sagt.

10.03.2017 kl. 19:17

Inte en bekväm sanning

Detta tycker jag kvinnor 50plus talar alltför lite om.

Detta med att vakna mitt i natten och bada i svett.

Jag var helt fascinerad när det började hända.

Behöver inte vara förknippat med ångest. Inte stress. Men plötsligt vaknar man 01.34, och badar i svett.

E jo bara så. Men int vill man jo berätt e ååt naan aader. E jo liiti nålot, men sant?

09.03.2017 kl. 19:09

En torsdag bland alla andra?

Idag har jag arbetat på Stora Köket.

Fick förtroendet att handha en av jättegrytorna. Sådär lite iallafall.

80 kg potatis, drygt 30 kg broilerstrimlor, såar med rotfrukter,  ämbartals med smältost och decilitervis med kryddor.

Mittiallt, bland all curry, hojlade jag: "Oj nej, he va jo vaniljsokri!"  Föga uppskattat skämt av mina medarbetare, men det bevisade ju att de var vakna. Att de liksom lite reagerade, före halvåtta på morgonen.

Ibland känner jag mej mycket tafatt där jag dimper ner och vill försöka göra ett gott dagsverke. Vet ju ingenting om var nånting finns. Vet just och just var jag själv finns.

Det finns knep. Man kan iaktta sina arbetskamrater. Sen springa dem i hälarna och tjata, "Kan ja göra hedii no?". Eller så kan man stå stilla och vänta tills nån lyfter blicken och sätter en i arbete. Knepen äro många.

Men framförallt, gå in för detta inhopparvärv med humöret på topp. För faktiskt, så har jag ju inget annat för mej.

En vanlig torsdag? Nånäää, har aldrig förr kokat broilersoppa i en gryta som fick mej att tänka på badtunna. Det du!

09.03.2017 kl. 15:30

Mamm å jag

Har ledig dag. Bestämde mej ren igår kväll att mamm å jag sku ut på äventyr.

Vid tiosnåret packade jag bibliotekskorgen på sparken och la iväg över Storbron.

Ringde på mamms dörr och som skottet var hon där och öppnade. "Hej, mamm!", sa jag. "Nå, gomorron, gomorron. Kombär do från arbeiti?", undrade hon. "Nånää, slänger me lata idaa. Eldär ja ha arbeita fem o tyckt ja kuna hald ledit ida. Fast ja sku no ha hadd arbeit om ja sku ha vila. Men tå ja no har restin ååv vikon arbeit." Detta tyckte inte mor om, att jag sagt nej till arbete. Men då förklarade jag, att man inte får arbeta mer än heltid. Inom det kommunala således.

Dagens första äventyr var att undersöka ett förråd som mamm har. I samma hus som hon har en butikslokal. Ingen mänska visste vad där fanns. Nu vet vi. Sen vi väl slapp in. Fick be disponenten släppa ner oss till källaren och han var verkligen tjänstvillig. Hänglåsnyckeln hade vi, men nästa steg blir att kolla mamms abloynycklar.

Vi drog vidare med sparkarna. Mot biblioteket!

I biblioteket vill de inte att man kommer in med nabbskor, vilket är mycket förståeligt. Men, vet ni! Innanför dörren hade de en bänk och TOFFLOR man fick låna. Söta öde, så bekvämt.

Mamm drog tofflorna på och jag vandrade mellan hyllorna. Valde ut några böcker jag tror hon kan tycka om. "Men, mamm. Do har väl it mee na lånekort?" "Nää", svarade mamm, "men noo veit ti vem ja e."

Och det visste bibliotekarien.

Vi drog vidare med sparkarna till mamms uthus. Behövde få låna lite krukor till mina spröda sticklingar.

Sen gick mamm in med sina låneböcker, laxpaj hade jag lagt i hennes kylskåp tidigare. Båda hade vi fått frisk luft och glatt ropade vi,  "hejtå, tack för idaa!"

Väl använd förmiddag, om ni frågar mej.

 

 

06.03.2017 kl. 12:04

Ms Boktips

Böri va natten.

Vi tar våra respektive böcker och slänger huvet på dynan.

M har ett boktips. Om du läser, och boken plötsligt slamrar ner på glasägonskalmarna. Då är det en tråkig bok. Då kan man lika gärna ta natten.

Hälsningar, M kl 02.30. (Och, jo. Han läser hela, halva natten.)

 

04.03.2017 kl. 21:36

En lördag i mars månad

Fick samtal kl 7 i morse. Upp, och iväg på jobb!

Så idag har jag diskat och diskat. Sen diskade jag lite till. Längs med kokade jag risgrynsgröt på 30 liter mjölk.

Vi hoppar över hur det gick när jag diskade den grötgrytan. För blodtryckets skull. Mitt, alltså.

På hemvägen lufsade jag förbi Lilla Gula Huset, vårt blivande hem. Där var ju M och Husägarn! De skyfflade bort jord, stenar och råttlik under golven. Råttliken hittar jag på, men tycker faktiskt de kunnat hitta något i skelettväg.

Fick nästan en klump i halsen. Lilla Huset är så litet, så litet. Men så nätt, så nätt. Eller snarare, kommer att bli.

Det var den lördagen. Nu mat och vila, för imorgon ny arbetsdag med nya möjligheter!

 

04.03.2017 kl. 17:45